stockholm vaknar långsamt, på droger och på sorg.

ni vet känslan att bara komma in på ett ställe och känna att man verkligen hör hemma där? så kändes det precis att entra stadion, allt jag ville göra va att le och hänga med i klackens tjut och trummor. det var så bra helt enkelt.

vi hade helt okej platser och det gjorde inte saken värre, det enda värt att klaga på idag är faktiskt assyriska. och hammarbys jävla otur, genom hela speltiden. menmen, dom bjöd på en bra match iallafall!

okej, jag stod mitt i den där snygga röda ringen jag målat dit. 


och sen, när man går till tunnelbanan, då går man förbi detta place. gissa vart det är?!?!??!

okej, förlåt att det är taget från fel håll och otroligt suddigt. och dessutom fyrtiomiljoner bajare ivägen också.

hihi.

vart är det?

sv; åh, känner inte igen tyvärr. men dock har jag sett (om det var Pensionärsjävlar eller något) som hade ett foto från samma ställe som Kents CD Kent har på framsidan, med det där lilla "huset" som (enligt mig) ser ut som en bajamaja.

sv; aha, då förstår jag! men så häftigt att varit där! :D